Vanliga frågor
Hur är det att gå till en psykolog?
Det ser väldigt olika ut. Min utgångspunkt är att människor är olika och att två personer med samma problemuttryck kan behöva olika typ av hjälp, och att två personer med till synes helt olika problem kan må bättre av liknande behandling.
När man går i privat psykoterapi eller psykologisk behandling är det vanligt att de första besöken handlar om att förstå dig så bra som möjligt. Under dessa besök får du berätta om dig själv och det du kämpar med, vilket i slutändan mynnar ut i en så kallad beteendeanalys. En beteendeanalys är en beskrivning av din tillvaro här och nu, tillsammans med din bakgrund (också kallad inlärningshistoria) med syftet att förstå dels hur dina problem kan ha uppstått men främst vad det är som gör att de inte går över. Analysen ligger sen till grund för hur vi arbetar tillsammans. Eftersom människor är komplexa ser vi analysen som den bäst tillgängliga sammanställningen av information, snarare än en perfekt verklighetsbeskrivning, som kan uppdateras och ändras allteftersom vi lär känna varandra bättre och får syn på nya saker.
Själva behandlingen kan i stora drag beskrivas som att du får lära dig nya färdigheter och öva på dem både tillsammans med mig under våra besök och mellan gångerna vi ses. Ibland kan behandlingen vara mer enkel, att vi exempelvis endast jobbar med exponering, och ibland jobbar vi med flera processer parallellt. Om du vill, kan vi också ha sessioner utanför mottagningen om det bedöms vara hjälpsamt – till exempel om du vill ha stöd i exponering eller beteendeaktivering på arbetet eller hemma.
Utöver de mer tekniska aspekterna är det viktigt för mig att vi också bygger en samarbetsrelation, en terapeutisk allians. Jag vill att du ska känna en grundläggande tillit till mig och det vi gör, och att det vi jobbar med är i enlighet med och pekar mot vad du tycker är viktigt. Tidigare klienter har beskrivit mitt sätt att arbeta som systematiskt och tydligt, med närvaro och allvar varvat med humor.
Vad kan en psykolog hjälpa till med?
Det korta svaret är mycket. Många tror att man behöver må väldigt dåligt eller vara sjuk på något sätt för att få hjälp av en psykolog, och så är det inte. Psykologer jobbar visserligen mycket med just de sakerna, men de kan också hjälpa till med beteendeförändringar i andra sammanhang, och olika former av problem som inte beskrivs som diagnoser men som ändå kan ställa till det för människor och hindra dem i deras vardag. Här kan du läsa lite om olika problemområden jag jobbar med.
Ångest
Många som söker till en psykolog gör det för att de hindras av ångest på olika sätt. Egentligen är ju ångest bara en av många känslor, och i grunden är det en högst funktionell reaktion på många sätt även om den också är obehaglig. Ångest kan ta sig alla möjliga uttryck, från hög puls, andfåddhet, magont, till mer diffusa och svårplacerade som overklighetskänslor eller pirrningar och domningar på olika ställen i kroppen.
Ibland pratar man om olika ångesttillstånd eller ångestdiagnoser, ofta beroende på vad som triggar ångesten. Den som har återkommande panikattacker - kraftig ångest med många fysiska symtom under några minuter - och förändrar sitt liv utifrån det eller är väldigt rädd för attackerna kan utveckla det som kan beskrivas som paniksyndrom. Att kämpa med en extrem självmedvetenhet och undvikande av sociala situationer kan kallas för social ångest eller social fobi. I verkligheten är det sällan så täta skott mellan diagnoserna och jag brukar sällan utgå från dem i en terapi om det inte är uppenbart hjälpsamt.
Tvångstankar, tvångshandlingar, tvångssyndrom (OCD)
De flesta människor har det som kallas för tvångstankar - påträngande oönskade tankar eller inre bilder om att vara smittad av en allvarlig sjukdom, att skada andra, att vara ansvarig för sånt som går fel (bränder, inbrott, översvämningar), oacceptabla eller tabubelagda tankar om religion, sex, eller en känsla av att något inte är helt rätt ("not just right"). Det är heller inte ovanligt att vilja utföra en handling för att reducera ångesten som ofta uppstår i anslutning till en tvångstanke, en så kallad tvångshandling. Det kan vara mer eller mindre relaterat till tvångstanken, och ibland hänger de inte ihop för en utomstående. När tvångshandlingarna tar ett stort utrymme i någons liv kallas det för tvångssyndrom (OCD).
Stress och utmattning
Min syn på stress och utmattning är sprungen ur flera års arbete med denna problematik, och en avhandling av min kollega Jakob Clason van de Leur (2024). Denna modell menar att stress, och i förlängningen utmattning, speglar behov som inte är tillfredsställda - biologiska, psykologiska och sociala.
Långvarig smärta, trötthet, tinnitus, med mera
Hos mig kan du också få hjälp med det man kanske traditionellt tänker är renodlade fysiska problem. Och visst är det så, att kroppsliga besvär i första hand är något man vänder sig till läkaren med. Men i vissa fall är medicinska åtgärder otillräckliga och problemen kvarstår. Inte sällan brukar problemen i sin tur påverka tillvaron på andra sätt som ger upphov till ytterligare lidande. Det kan vara att du slutar lyssna på musik för att inte trigga tinnitus, eller att du rör dig mycket mindre än du vill för att du har ont. När vi jobbar med fysiska problem av den här typen är målet ofta att hitta till det som är viktigt i livet, och lära sig nya strategier för att hantera dina besvär.
Arbetsliv, kärlek och dejting, prestationsångest och perfektionism
Även det som inte beskrivs med en formell diagnos kan vara jobbigt att kämpa med på egen hand. Vanliga problem som dyker upp inom ramen för en terapi är frågor om framtiden och arbetslivet, svårigheter med känslor och relationer, eller prestationsångest och perfektionism. I en behandling hos mig finns det gott om utrymme för att arbeta tillsammans med den här typen av problem. Jag som driver mottagningen är engagerad i, och har god kunskap om HBTQ-frågor.